måndag 8 november 2010

Och en text...

Sweet little child


Please little child don´t cry no more
I`m gonna sit by your side tonight
No need to be afraid, I´m here with you
I´ll never leave you, sweet child of mine

Hush little child, sweet dreams to you
Lay down and let me sing for you
No need to feel alone, I`m always here
I´ll never leave you, sweet child of mine

Sleep little child, just close your eyes
I hold your hand and I dream with you
Sweet little dreams about you and me
I´ll never leave you sweet child of mine

Sweet little child, means the world to me
Nothing gonna keep me away from you
Sweet little child, sweet dreams to you
I´ll never leave you sweet child of mine
Äntligen! Jag ska ha en minisemester och åka till Stockholm i 3 dagar. Det är verkligen välbehövligt just nu och speciellt när det är så mörkt och tråkigt ute. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra när jag är där men det löser sig nog. Jag ska ta det lugnt och gå runt och titta på lite ställen och på fredag ska jag gå på thaimassage på Kungsholmen, ett jättebra ställe som jag var på i våras med min chef. Lite shopping hinner jag nog med också, både i stan och på Addidas outlet. En promenad genom gamla stan och söder blir det nog också sen blir det som det blir.
Det här året som varit kan man nog lugnt säga har varit det värsta jag varit med om och det ska bli skönt när det är över och ett nytt kommer. Då får man hoppas på bättre tider och att all otur och olycka som vart under 2010 stannar där. En fördel med allt som hänt är att man stannar upp och tänker efter lite och det har varit nyttigt för jag har kommit till den insikten att jag måste börja leva mitt eget liv och inte bara hjälpa andra med sina liv. Det har nästan känts som om jag har gett upp mig själv de senaste åren, som om jag bara funnits till för att ta hand om andra på alla sätt. Det kommer jag nog fortsätta med till en viss del men inte på bekostan av mitt eget liv. Jag har förhoppningsvis några år kvar att leva och det tänker jag ta till vara på. Jag har ett bra jobb som jag älskar och jag har underbara barn och barnbarn, men för övrigt är det ingenting. Jag har knappt tid att träffa vänner och bekanta på grund av alla måsten i livet. Nästa år ska bli mitt år, då ska jag börja leva igen.Gå ut och träffa folk, resa, ta hand om mig själv lite, och framför allt sluta bekymra mig om hur det kunde varit. "Livet är vad man gör det till", så många gånger jag sagt det till mina barn och vänner men det är knappast så jag levt mitt eget liv. Allt finns framför mig om jag bara vill och törs. Så är det och så blir det.... Godnatt!!