onsdag 29 augusti 2012

En mor.....lite tankar

En dag finns hon inte kvar


En dag står du ensam kvar

När du sträcker ut dina armar

Finns där ingen som tar emot

Ta aldrig vardagen för given

För tiden tar sin egen gång

Det finns ingen som kan ändra

det som ödet har bestämt

du tror hon alltid finns bakom

alltid står där om du ramlar ner

men om grenarna blir brutna

gråter trädet ut sin sav

och en dag så finns det inte mer

och dina tårar når inte längre fram

din gråt den blir ett eko

försvinner in i ingenting

ingen ser och ingen hör

ditt rop på mor kom alldeles för sent

hon vissnade och dog

en liten bit för varje år

till slut så är det över

en dag så finns hon inte mer

en dag står du ensam kvar