Vinglasen på bordet

När vinglasen på bordet är lika tomma
som resten av ens liv
funderar man ibland
var det så här det skulle va
var livet inte mera värt
än att dricka bort sin själ

jag städar undan rester
från en kväll jag inte minns
jag duschar av mig doften
från en man jag inte känner
och som försvann i nattens mörker
innan dagens ljus kom in

jag försöker dölja spåren från inatt
med smink och solglasögon
men jag kan aldrig tona ner
känslorna som finns i hjärtat
att livet som jag fick till låns
det ryms i en butelj

det är för sent för tankar
vägen har jag stakat ut
jag lever i en rökridå
där vägen ut är stängd
det är för sent för drömmar
dom har jag druckit upp
det är för sent för ånger
för detta är mitt liv