En text med några år på nacken men det finns dagar den fortfarande känns ganska aktuell.
Mitt trasiga jag
Det finns tårar
som aldrig slutar rinna
det finns ord
som aldrig nånsin tystnar
det finns tankar
som aldrig lämnar mig ifred
jag är delad ini själen
ett hjärta mitt itu
en del av mig vill skratta
alltid vara där ni är
men i det trasiga av delar
finns sorgen mycket djupt
där ser ni ingen glädje
bara rädsla och panik
men ingen kommer någonsin så nära
och dörren till mitt innersta
är låst med dubbla lås
och likt kärleken vi hade
har nyckeln rostat mitt itu
och hur man en försöker laga
sitter sprickan alltför djupt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar